Jag hade minsann bestämt mig för att inte blogga alls. Det var mainstream och nån slags fas som mänskligheten vill gå igenom. Som det där med att alla nu ska publicera sina inlägg i böcker. Men så började en cool människa i min vänskapskrets (närmare bestämt Hanna, systeryster och vän) blogga och då kändes det som att jag kunde testa. Ja, jag faller för det snälla grupptrycket, så stäm mig då.
Facebook tänker jag dock tokigga. Jag har helgon, punkt slut.
Så vad ska man skriva här då? Åsikter tror jag. Helgondagboken (som blir läst av vänner och såna som tror sig vara delaktiga i mitt liv om de läser ett litet urdrag av det några gånger i veckan och sen säger att de känner mig) är till för dagshändelser, men här kommer mina Djupa Tankar hamna.
Så var ska jag börja? Kishti från Idol tror jag. Det finns inte många jag tycker ILLA om, för jag anser att sån energi kan läggas på bättre saker, men den människan tål jag inte. Jag tror helt seriöst att hennes ansikte försvinner helt när hon tvättar av sig clownmunnen och ögonbrynen på kvällen. Som han Rasputin i ”Anastasia”, där kroppsdelarna lossnar av sig själva. Och hon säger fuck lika ofta och av samma anledning som min 13-årige lillebror; hon vill verka cool, världsvan och nonchalant.
Newsflash; det funkar inte!
Och en sak till…
Varför har salvan mot svamp i underlivet (som alla vet kliar tokigt mycket) klåda som biverkningar?
Och mitt nick på bloggen? Mammas smeknamn på mig när jag var liten. Hon är fransk, fransmän har många roliga smeknamn på sina barn. Dockan, lilla dockan, kyckling, lilla hönan, + alla förvanskningar av det egna namnet då. Och det är endast hon som får kalla mig det =)
Det var allt för mig, trevlig fredag,